Söndag 11/5
Sitter här i min ensamhet och längtar efter min underbara pojkvän som igentligen bara är fåtal meter bort men jag kände ett så enormt bloggsug så jag vart bara tvungen att skriva ett litet inlägg. Sitter här och tänker på det Mikaela sa igår hos Emma.
Mikaela - Hur länge har ni varit tillsammans?
Jag - Hmmm, 2 år och typ 3 månader tror jag.
Mikaela - Och ni verkar fortfarande vara så nykära!
Känns så kul när folk kan förstå hur man känner. Det där pirret i magen som fortfarande finns kvar trots att jim och jag verkligen har spenderat varenda dag och natt med varandra i snart 2 år och 3 månader. Samma klass ock allt. Det känns som att om vi har klarat det här klara vi allt och lite till. I början var det ju verkligen så att "nu måste vi vara tillsammans tills skolan slutar för annars blir det jävligt jobbigt, eller vi måste åtminstonde göra slut precis innan ett sommarlov så man har en sommar att läka dom värsta såren på". Men aldrig har det varit minsta lilla problem, trots allas komentarer och förutfattade meningar. Det har verkligen inte varit jobbigt att spendera så mycket tid med den människan man älskar. Och precis som tjejgänget diskuterade igår måste jag bara hålla med, kärlek ska man inte behöva kämpa för, inte när man är 19 år, då ska det bara flyta på och man ska vara hur lycklig som helst. Har vi klarat det här älskling så klarar vi vad som helst! Du och jag mot framtiden <3
Mikaela - Hur länge har ni varit tillsammans?
Jag - Hmmm, 2 år och typ 3 månader tror jag.
Mikaela - Och ni verkar fortfarande vara så nykära!
Känns så kul när folk kan förstå hur man känner. Det där pirret i magen som fortfarande finns kvar trots att jim och jag verkligen har spenderat varenda dag och natt med varandra i snart 2 år och 3 månader. Samma klass ock allt. Det känns som att om vi har klarat det här klara vi allt och lite till. I början var det ju verkligen så att "nu måste vi vara tillsammans tills skolan slutar för annars blir det jävligt jobbigt, eller vi måste åtminstonde göra slut precis innan ett sommarlov så man har en sommar att läka dom värsta såren på". Men aldrig har det varit minsta lilla problem, trots allas komentarer och förutfattade meningar. Det har verkligen inte varit jobbigt att spendera så mycket tid med den människan man älskar. Och precis som tjejgänget diskuterade igår måste jag bara hålla med, kärlek ska man inte behöva kämpa för, inte när man är 19 år, då ska det bara flyta på och man ska vara hur lycklig som helst. Har vi klarat det här älskling så klarar vi vad som helst! Du och jag mot framtiden <3
Kommentarer
Postat av: mikaela
söta :)
Trackback
